Gåsören
Skelleftekretsens uthamn på den gamla lots- och fyrplatsen. När du kommer från den stora huvudfarleden in på leden till Kurjoviken har du Gåsören på styrbords sida. Vid den röda pricken med topptecken sätter du kurs 352o för att komma in till den lilla naturhamnen. Du har djupt vatten in till hamnen.
Fakta
Utfärdshamn/naturreservat
Sjökort 421
Torrtoa och sevärdhet
Ankring
Historik
Det var först omkring sekelskiftet 1900 som den svenska kusten blev fullt utrustad med fyrar. Före fyrarnas tid sökte fartygen oftast en natthamn för att invänta gryningen. Att segla nattetid var förenat med stora fara eftersom man inte kunde se grynnor och låga skär.
En av männen bakom fyrväsendets utveckling var överfyringenjör Nils Gustaf von Heidenstam. År 1879 gjorde han ritningar till Gåsörens fyr och två år senare stod den klar. Fyren kombinerades med ett bostadshus där fyrvaktaren och hans familj bodde under seglationssäsongen. På vintern, då farlederna var frusna, flyttade de in till fastlandet. Jobbet som fyrvaktare var dåligt betalt och förenat med stort ansvar. Fyrvaktaren skulle på natten hålla ett vakande öga på fyrapparaten så att den brann och med jämna mellanrum även sota glasen. Brann inte fyren som avtalat kunde fyrvaktaren ställas inför rätta. Om ett fartyg gick på grund, och orsaken var dåligt fyrljus, kunde påföljden bli riktigt hård.
Gåsören fick också lotsplats 1904 och ett lotsuppassningshus byggdes för personalen. Till en början arbetade de med enkla men beprövade medel. För att visa att fartyg kunde få lots hissades lotskulan – en svart plåtkula – i en hög mast. En ny och automatiserad betongfyr byggdes 1921 och den gamla fyren släcktes. Fyrapparaten monterades ned och byggnaden övertogs av lotsarna, men 1968 lades också lotsplatsen ner. Men Gåsören har fått liv igen! Fyrstugan och lotsstugan ägs av Svenska Kryssarklubben, som låter båtgäster använda lotshuset. Och som kronan på verket återtändes Gåsörens fyr 2003.
Kommentarer från