Det eviga kretsloppet och vattnets kraft

Luleå älv. I 10 000 år, ända sedan inlandsisen retirerade, har den flödat från bergen i nordväst till havet i sydöst. På sin 476 kilometer långa resa över fjäll och myr, genom skogar och kulturlandskap, skänker det friska, söta vattnet kraft till en hel landsända och mer därtill. Ja, man skulle kunna säga att vattnet är själva upprinnelsen till livet i den bördiga älvdalen.  Och i Vuollerim, där lilla och stora Lule älv möts, har det bott människor i över 6000 år.

De jägar- och samlarfolk som befolkade området först av alla lockades av fiskrika vatten och gott om vilt i skogarna. Inte så olikt många av dagens invånare och besökare med andra ord. Runt Jokkmokk med omnejd finns nämligen gott om plats att prova fiskelyckan. Nappar det, sitter förmodligen en riktigt god matbit på kroken. Och det finns ingenting som nyfångad fisk som tillagas direkt, gärna halstrad över öppen eld ute i naturen. Vardagslyx när den är som bäst.

I ständig förändring

Älvens historia, det eviga kretsloppet, är rik på spännande vändningar. Förutom att vara det självklara skafferiet, var älven länge den viktigaste transportleden, både för människor och material. Vintertid färdades man på isen, sommartid på flottar och olika slags båtar. Det var innan väg- och järnväg byggdes i området, långt in på 1900-talet. Från 1800-talet fram till 1960-talet var flottningen av timmer på älven en viktig inkomst för människorna i regionen. Timret som fällts i skogarna under vintern, flottades av skickliga och ibland våghalsiga flottare under några intensiva sommarveckor ner mot sågverken vid kusten. Byar och samhällen längs älven samverkade. Och skapade jobb till många.

Den generösa älven

Lule älv har sitt källflöde i närheten av fjället Sulitelma, på gränsen mot Norge och rinner ut i Bottenhavet i Luleå. Medelvattenföringen i mynningen är 498m3 och gör älven till Sveriges näst vattenrikaste, efter Göta älv. Det är inte så konstigt då, att Lule älv är en av Sveriges viktigaste energikällor.

För här kan man verkligen prata om vattnets kraft! I Lule älv finns nämligen 15 kraftverk, från Ritsem i norr till Boden i söder. Visste du exempelvis att vattenkraften står för ungefär hälften av Sveriges elproduktion. Och här är Luleå klart i topp som största leverantör. Vattenkraften är en förnybar, ett smart sätt att använda våra naturresurser. Men helt utan miljöpåverkan är den emellertid inte.  Dammar, kraftverk och reglermagasin påverkar flora och fauna, både ovanför och nedanför dammarna. Och visst har den viktiga rennäringen och betesmarker påverkats. Ett annat exempel är laxen, som blir störda när naturliga lekplatser påverkas och möjligheten till fortplantning begränsas. Därför byggs laxtrappor för att lotsa laxarna förbi dammarna och varje år planteras rikligt med lax- och havsöringssmolt i älven för att säkra beståndet.

Akkats kraftverk strax norr om Jokkmokk ligger på den plats som brukar kallas porten till de stora sjöarna och Laponia. Stanna till här och upplev den monumentala konsten, färgstark och sprakande av energi och symbolik, som pryder de gigantiska dammluckorna. Konstverket Uvssat davás, Dörrarna västerut, från 2000 är signerade konstnärerna Lars Pirak och Bengt Lindström. Kanske de rentav blir porten in till helt nya tankar och insikter när du besöker Jokkmokk?    

Information om Pionjärverket i ödemarken. I Porjus finns denna gamla ställverksbyggnad som inte längre används för elproduktion. Istället inrymmer den ett spännande kraftverksmuseum med dagliga guidade turer sommartid.