I Swedish Lapland lever vi nära naturen. När man som oss lever och verkar i samklang med naturen, blir man uppmärksam på de små nyanserna i årstidsväxlingarna. Inte så konstigt då, att vi i Swedish Lapland pratar om åtta årstider istället för fyra.

Det är inte ovanligt att vårt landområde beskrivs som norra Europas sista vildmark. Men för oss som bor och verkar här, är naturen allt annat än vildmark. Den är vårt kulturlandskap, där vi tillbringar både fritid och vardag, då många av oss har naturen som sitt arbete och levebröd.

Indelningen med åtta årstider kommer ursprungligen från det samiska urfolket. Samerna följde klimatets och naturens växlingar när man flyttade sina renar mellan vinter- och sommarbetesland. I dag är de flesta samer mer eller mindre bofasta, men likafullt beroende av årstiderna och klimatet. Denna unika kunskap är viktig i en region med stora kontraster mellan exempelvis sommar och vinter, där temperaturskillnaden vissa år vara så mycket som 70 grader.

Så vilka är då de åtta årstiderna? Det tänkte jag få berätta för dig. Och jag tänkte få börja med en av mina favoriter: vårvintern. Ja, i sanningens namn är det den årstid som de allra flesta av oss som bor i Swedish Lapland älskar allra mest.

Gidádálvve. Äntligen är den här! Solen värmer näsan och skidorna glider lätt fram i den vita snön.

Vårvinter – äntligen värmer solen

Vårvintern, gidádálvve på samiska, infaller under mars/april och kommer med både ljus och värme efter månader av vinter. Det är en obeskrivlig känsla att äntligen få kisa mot den stora gula solen, att känna strålarna leka på den vintervita näsan och locka fram fräknarna, att få lyssna på både takdropp och fågelkvitter, gärna samtidigt. Nu är tiden för långa skoterturer på havsisen, på fjället eller i skogslandet. Eller fina skidutflykter med öppen jacka och ordentligt med solcrème i ansiktet. Härligast är kanske att skotta upp en soffa av snö, rulla ut renskinnet, tända en brasa och grilla korv. Vårvinter för renskötande samer är lika med bråda tider. Det är nu som renarna ska flyttas från vinterbetesområdet i skogslandet eller kusten, upp till fjälls. Här är det lättare att övervaka hjorden och de dräktiga vajorna får lugn och ro inför kalvningen.

Gidágiesse. Vattnet flödar fritt efter att isen har släppt sitt grepp medan grönskan fortfarande slåss mot snön.
Gidá. Knoppar som väntar på att brista ut i sommargrönska. Under en väldigt kort stund med hjälp av de ljusa nätterna - exploderar naturen ut i klorofyll.

Vintern släpper greppet – det är vår

Vårvintern avlöses av våren, som pågår under april och maj. På lulesamiska heter våren gidá. Nu släpper isarna sitt grepp i de södra delarna av Swedish Lapland. Det klara, rena vattnet porlar och glittrar. I maj spricker lövträden ut i skir grönska och de tidiga vårblommorna börjar spira. Uppe i fjällvärlden är nätterna fortsatt kalla, men med sköna temperaturer dagtid – och fortfarande är både skoter- och skidföret alldeles fantastiskt. Nu föds årets renkalvar och tar sina första stapplande steg, övervakade av stolta vajor.

Vårsommar och ljust dygnet runt

I juni blir sommarnätterna ännu ljusare och våren glider över i försommar, eller vårsommar, gidágiesse, som årstiden heter på lulesamiska. Nu börjar det grönska på allvar, ja naturen formligen exploderar av klorofyll och växtkraft. Det är alldeles overkligt att tänka sig att samma landskap har legat vitt och fruset bara för några månader sedan. Denna period är början på vandrings- och cykelsäsongen. Det är nu byter vi pimpelspöet mot spinnare och flugspö. Och på fjället får renarna en efterlängtad lugn period, fri från insekter och blodtörstiga myggsvärmar. De passar på att beta och fylla depåerna i björkskogen och på myrar.

Giesse. Under den glödande midnattssolen och den svala och myggfria luften inleds kalvmärkningen.
Tjaktjagiesse. Hö som torkar under solen. Den håller fötterna varma i traditionella samiska skor hela vintern.

Värme och prunkande grönska när sommaren kommer

I juni/juli kommer den efterlängtade värmen och det är sommar – giesse på lulesamiska. Nu badar vi i långgrunda havsbad, solar på klipporna, njuter av skärgårdslivet, simmar i någon av de tusentals sjöarna eller svalkar trötta vandringsfötter i en kvillrande fjällbäck. Ännu är sommarnätterna ljusa. Passa på att botanisera i det rika utbudet av sommarupplevelser från kust till fjäll, fråga lokalbefolkningen om deras egna smultronställen, njut av lugnet och värmen. Och ladda ny energi inför höst och vinter. Sommaren är en hektisk period för samebyarna. Nu har renarna vandrat uppåt mot högfjället, för att fly undan insekter och söka svalka. Då är det också tid för kalvmärkningen och familjerna samlas för att hjälpas åt med uppgiften. Oftast görs kalvmärkningen i den ljusa och svala sommarnatten. Skogrenskötarna håller sig i skogslandet under hela året. De har ett gammalt knep som fortfarande används i samband med kalvmärkningen sommartid: man tänder stora eldar med mossa för stark rökutveckling. Det håller insekterna borta från djur och människor.

Tjaktja. Högt uppe är luften frisk och fjällen brister ut i en färgsprakande kavalkad av höstfärger.

Höstsommaren sprakar av färg

I augusti kommer höstsommaren, tjaktjagiesse som den heter på lulesamiska. Nu mognar bär och svamp i skogarna, laddade med sommarljuset och fulla av vitaminer, mineraler och antioxidanter. Det är nu vi passar på att fylla skafferiet och frysboxen med naturens råvaror inför den långa vintern. Nu blir kvällarna och nätterna mörka, insekterna börjar försvinna och på fjället skiftar naturen färg. Du som vandrar belönas med fantastiska scenerier. Höstsommaren är viktig även för renarna, som passar på att fylla depåerna med allt som naturen bjuder. Det är nu de bygger på både fettlager och muskelmassa inför den stundande vintern.

Nu blir kvällarna och nätterna mörka, insekterna börjar försvinna och på fjället skiftar naturen färg. Du som vandrar belönas med fantastiska scenerier.

Höst är tid för jakt

Och så kommer hösten, i september-oktober. På lulesamiska heter den tjakta. Solen står högt på himlen och dagarna kan bli varma och sköna, även om den klara höga luften skvallrar om att det är höst. Frostnätterna pudrar landskapet vitt, men fortfarande finns det både svamp och bär att plocka. I alla fall i början av september. Höst är också jakttider, med den traditionella och efterlängtade älgjakten som startar i början av september. Det är en hektisk period även för renskötare. Nu betar renarna till största delen i lågfjällsregionen och i mitten av september, strax innan brunsten, är det dags för sarvslakt. Man passar också på att märka de kalvar som man missat under sommaren.

Förvintern kommer med både mörker och ljus

I november-december kommer förvintern, tjaktjadálvve på samiska. Nu blir dagarna kortare och naturen byter färg till vitt när snön kommer för att stanna. Och snön, den tar vi emot med öppna armar, dels för att den lyser upp mörka vinterkvällar och -nätter. Men kanske allra mest för att snön bäddar vår stora, naturliga lekpark med vita bolster. Nu väntar skidälskaren ivrigt på att spår och backar ska öppna. Om vädrets makter är goda, kan det bli så tidigt som i början av november. Renarna passar på att beta kvarvarande gräs och starr i skog och på myrar, som de kan ha tur att komma åt även om snötäcke hinner bli några decimeter tjockt. Förvinter är även tid för slakt. Det är i första hand kalvar som slaktas i november/december. Det är också nu som renhjordarna delas upp i vintergrupper och flyttas, till vinterbetet i skogslandet och i vissa fall ända ner mot kusten.

Vintern bjuder på vita vidder

Sedan kommer vintern, dálvve, den längsta av våra åtta årstider, som pågår från december till mars. Nu kopplar kölden sitt grepp och fryser in landskapet till de mest fantasifulla formationer. Vinande snöstormar ryter över fjälltrakterna, i skogslandet och längs kusten och fyller på snötäcket. Nu måste du klä sig smart om du ska vistas utomhus. Lager på lager, med ull närmast kroppen och gärna en tjock dunjacka som hjälper till att hålla värmen. För nej, vi sitter inte inne och väntar på vårsolen. I Swedish Lapland älskar vi vintern och det kommer du också att göra. Den är fylld av allehanda utomhusaktiviteter: snöskovandring, skoteråkning, skidor och pimpelfiske. Naturen bjuder på fantastiska skådespel och klara kvällar och nätter finns möjlighet att få njuta av ett sprakande norrsken. Åh, det är magiskt att se det dansa över himlavalvet. Under vintern övervakas vintergruppernas renhjordar dagligen, men renarna betar fritt, mest marklav. Renen är anpassad till det arktiska klimatet och kan lagra både vatten och energi när det blir kallt.

#swedishlapland på Instagram
Läs också
  • Namnen berättar

    Många platser, fjälltoppar och älvar i Swedish Lapland bär samiska namn, ofta namngivna efter sina karakteristiska egenskaper. Att tyda en karta över till exempel fjällområdet ger landskapet en annan, fascinerande dimension där bilden över området får ett eget liv.

    Göran Wallin
  • Dagar i Skärgården

    Vad händer när en far och en son bestämmer sig för att åka ut i Bottenvikens skärgård några dagar? Ja, först får man lova att mobiltäckningen fungerar och hålla en tumme för att det stämmer. Sedan kan man räkna med att inte se röken av ungen på hela resan.

    Håkan Stenlund
  • I Vildmarksfotografens spår

    Föreställ dig hur det skulle vara att för några dagar lämna all stress och allt oväsen bakom sig, andas in skogens dofter och möta dess fyrfota eller bevingade invånare öga mot öga och ikläda sig rollen som riktig naturfotograf.

    Ted Logart