Höstdimman ligger i slöjor över havet och första septemberfrosten har lagt sig på myrarna. Semesterfirare och flyttfåglar har packat ihop och åkt söderut. På Bottenvikens skärgård, strax under Polcirkeln, far fiskare ut på havet. Fotografen Anna Öhlund följer med på jakt efter Kalix Löjrom – Bottenvikens guld.

Ett par billyktor dyker upp längs byvägen. Yrkesfiskaren Mats Innala kliver ur bilen och hälsar hjärtligt, sen hoppar sen vant ner i sin trålare. Båtmotorn startas och med hjälp av en traktor lastas tomma bingar på durken. Mats har tillsammans med kollegan Arne Luthström jobbat som yrkesfiskare i 30 år. Alltid med samma partner. De känner varandra väl vid det här laget. De behöver knappt prata med varandra, kommunikationen finns där ändå.

Morgonens förberedelser är klara på tio minuter och sen åker de bägge fiskebåtarna ut på havet. Det är fortfarande beckmörkt och Mats navigerar i sin egenbyggda båt med gps och ekolod. Plottern på skärmen med hundratals streck liknar för ett otränat öga ett kaos men med 30 års erfarenhet kan dessa män säkerligen finna vägen bland öarna med förbundna ögon.

Vi kör ut på Seskaröfjärden. Gryningen välkomnar oss och färgar himlen rosa. Skärgården är plötsligt overkligt vacker. Mats saktar in och konverserar med sin kollega över radion på ömsom svenska ömsom finska.
— Vi pratar affärshemligheter på finska – så att inte konkurrenterna i Kalix förstår vad vi säger. Mats skrattar gott.
Han skämtar givetvis. Det finns en utbredd flerspråkighet i området. Många växlar nästan omedvetet mellan språken i konversationer, Finska, svenska och meänkieli.

Här i Bottenviken mynnar tre av Sveriges fyra nationalälvar ut. Kalixälven, Torneälven och Piteälven bidrar med massor av färskvatten och det bildar världens största bräckvattenskärgård med bara 0,3 % salthalt. Siklöjans kroppceller kan inte upprätthålla den interna saltbalansen vid en högre saltkoncentration och bara här, i området mellan Haparanda och Piteå kan siklöjan och de små växter och organismer de äter, överleva.

På den finska sidan av Bottenviken är det färre stora älvar som mynnar ut och dessutom stenigare havsbotten vilket också försvårar trålande. De senaste årens tjocka isar och havets låga salthalt har bidragit till gynnsamma förhållanden för siklöjan och enligt Havs och Vattenmyndigheten ökar populationen trots att det varje säsong tas upp cirka 1300 ton löja för att göra Kalix Löjrom – Sveriges första ursprungsmärkta livsmedel.

Båtarna lägger sig med relingarna mot varandra och ena änden av trålen monteras på den andra båten. Vinschen rullar långsamt ut fångstredskapet samtidigt som båtarna rör sig sakta framåt. Minsta strul och trassel kan leda till kostbara avbrott och reparationer. Nätet ligger som en stor hästsko mellan båtarna och fångar upp löjan när båtarna kör sin dans över havet. Man trålar alltid i lag om två med exakt mellanrum, fram och tillbaka över fjärden i flera timmar. Skärgården är grund det krävs åratal av erfarenhet för att veta exakt vart grynnor och grund, stenar och bråte ligger. Solen glittrar på vattnet, den klara höstluften och båtens gungande är mjukt sövande.

Vi hinner med många koppar kaffe och prat om livet.

— Vi har ju iallafall tur med vädret. Vissa dagar är man glad över friheten fiskaryrket innebär.
— Andra gånger är inte lika roliga, till exempel när det stormar i fjorton dagar. Mats skrattar igen och kliar sig i skäggstubben.
När fiskarna bestämmer att det är dags att vinscha in nätet börjar hundratals måsar att cirkulera ovanför den långa massan av finmaskigt garn. Det bådar tydligen om en god fångst. Mats och Arne tar på sig oljeställ och gummistövlar, det mesta av arbetet på däck är hårt, snabbt och effektivt. Iskallt havsvatten och tonvis med siklöja forsar ner i de stora bingarna i båtens innandöme. Ingen av männen har handskar på sig, dom är bara i vägen förklarar Mats. Det blir i stort sett inga extra bifångster, rätt rister (maskstorklek) på nätet gör att bara siklöja av rätt storlek fastnar och bara enstaka gånger får man med sig gädda, aborre eller någon annan fisk. Ibland fastnar nån gammal stock som ligger längs botten i trålen och i värsta fall river det sönder nätet.

Löjrommen från Bottenviken är alltså sedan 2010 varumärkesskyddad och enda livsmedlet i Sverige som har Skyddad Ursprungbeteckning av EU. Det innebär att “produkten är producerad, bearbetad och beredd inom ett visst avgränsat geografiskt område med en för området karaktäristisk metod”. Endast rom från siklöja, fiskad och bearbetad inom kommunerna Haparanda, Kalix, Luleå och Piteå får kallas Kalix Löjrom.

Skyddet innebär att Kalix Löjrom har uppnått samma höga status som Champagne, Parmaskinka och Parmesanost. Det har ökat löjrommens exklusivitet, kvalitet och pris. Det är stenhårda krav och kontroller längs produktionskedjan och antalet licenser för trålning är begränsat till 35 stycken i hela Bottenviken. Kvalitetscertifiering, lokaler, renhet, salthalt, konsistens, hur varan tillhandahålls i kylkedjan, förpackningar, allt kontrolleras noga av Livsmedelsverket och prover tas dagligen och skickas till SLU.

Från kajen till beredningslokalen får det förflyta maximalt en timme. Själva löjklämningen och beredningen sker i närheten av fiskarnas hamnar och arbetet är nästan uteslutande manuellt. Det finns inga maskiner i världen som kan ersätta fingarnas känslighet när det gäller att på ett snabbt och effektivt sätt klämma rommen ur den lilla fisken.

På senare år har Norrbottens Kustfiskareförbund startat ett projekt som går ut på att ta tillvara siklöjan som matfisk och tillsammans med kocklandslaget har man nu tagit fram en hel receptbroschyr.
— Siklöjan är Norrbottens landskapsfisk och en del av matarvet i Norrbotten. Trots att siklöjan är mycket god och nyttig är den förhållandevis okänd på en bredare marknad. Vår förhoppning är att den nu ska få det erkännande som den förtjänar, säger Folke Spegel projektledare på Norrbottens Kustfiskareförbund.

Själva fisken och inte bara löjrommen ökar i popularitet och dyker upp allt oftare på stjärnkrogar och restauranger i Sverige. Siklöja har väsentligt lägre fetthalt än andra Östersjöfiskar såsom strömming och lax.

När Mats och Arne känner sig nöjda med dagens fångst påbörjar vi färden till hemmahamnen. Solen är på väg ner och i “garaget”, beredningslokalen i Nikkala, samlas strax ett fyrtiotal personer. Allt är iordningställt inför kvällens arbete med sortering, löjklämning, romsaltning och packning, hantverket är extremt noggrant och ingenting lämnas åt slumpen.

Bingarna med fisk fraktas med traktor efter byvägen, det är bara några kilometer från hamnen till lokalen. Solbritt, Mats fru, basar över beredningen och försäljningen på plats. Dom flesta av arbetarna kommer från byn och åldersspannet går från femton till åttio. Några är släkt till Mats och Solbritt, alla är goda vänner och det skämtas rått men hjärtligt över borden under dom intensiva kvällstimmarna.

Fiskfakta
Siklöjan, Coregonus albula, är en liten laxfisk. Den blir cirka 15 cm och väger upp till 30 gram. Dess rominnehåll är ca 3-5g, och storleken på äggen varierar under fiskeperioden från 0,8 mm i vecka 1 till 1,3 mm i vecka 5. Fiskeperioden infaller mellan 20:e september och slutet av oktober. Källa: Norrbottens Kustfiskareförbund

Mats och hans kollega drar sig tillbaka, under en dryg månad får dom nöja sig med någon timmes sömn varje natt. Merparten av rommen säljs och transporteras till Sveriges södra delar men under kvällarna kommer privatpersoner och stjärnkockar från hela Norrbottenskusten förbi och köper pinfärsk fisk och löjrom.

Kalix Löjrom, Bottenvikens guld, ett lokalt hantverk till hundratio procent.

#kalixlöjrom på Instagram
Läs också
  • Vintrig matsafari

    Tåget från Kiruna, via Abisko, Björkliden, Låktatjåkko, bort till Riksgränsen är inte bara en vacker resa. Rätt utförd kan den bli en kulinarisk fullträff.

    Håkan Stenlund
  • 11
    Folk

    Upplev Tornedalen på nära håll – bli bybo på semestern

    Tänk dig att tillbringa semestern i stillheten i en liten by intill den fritt strömmande Torneälven. Hos Guesthouse Tornedalen får du uppleva precis detta kryddat med en stor portion unika kulturupplevelser och en natur som man gärna kommer tillbaka till gång på gång.

    Therese Sidevärn
  • The taste of Swedish Lapland

    När du besöker Swedish Lapland kommer du märka att vår matkultur är nära sammanflätad med vår livsstil. Det finns en stark tradition som vittnar om hur vi levt av det naturen givmilt försett oss med i många årtusenden. Följ med på en guidad tur över våra naturtillgångar som tar kortast möjliga väg till tallriken.

    Therese Sidevärn