Stories Livsstil "Men det är fortfarande dag!"

Midnattssolen. Känslan av att aldrig behöva möta morgondagen utan förlora sig i det roliga som sker för stunden, är underbar. Men. Det tillkommer några utmaningar för den som är beroende av sin skönhetssömn.

Att sova själv är inte den största utmaningen med midnattsljus. Det är att natta småbarn. Klockan kan närma sig långt efter läggdags, tiden förskjuts med timme efter timme, och de har fortfarande spring i benen och skratt i ögonen: “Men det är fortfarande dag!”. Och vad än värre är, är att de svårigheterna börjar redan i april och pågår ända fram till augusti.

Klockan slår midnatt men natten infaller aldrig.

Midnattsljuset är en av många förunderliga företeelser man får uppleva som boende och besökare här uppe. Alla dessa ljustimmar som gör att trädgårdar och ängar exploderar i vår- och högsommarblomster, under samma intensiva sommarmånader. Ljuset gör att vi kan snöra på oss skorna och ge oss ut på en midnattspromenad med en trilskande bebis, eller sitta utanför tältet på en fjällhed bara för att njuta av sommarnattens livliga stillhet på egen hand – det är under natten djuren är som aktivast. Och ljuset gör att vi kan förlora oss i nattligt flugfiske i en å någonstans, där endast dimman som slutligen börjar dansa över vattenytan skvallrar om hur sent – eller tidigt – det faktiskt är.

Våra hjärnor fungerar nämligen lite som den där fyraåringen. När Förnuftet säger att det börjar bli dags att lägga sig, för det är en lång dag i morgon, så svarar hjärnan, med fyraåringens blandning av förvirring och trotsighet: “Men det är fortfarande dag!”. Och ibland kan, förstås, inte Känslan låta bli att lägga sig i: “Och jag har alldeles för roligt!”. Det är sådana gånger midnattsljuset gör att vi kan glömma bort att vi är gamla och förståndiga, för att istället sitta och prata och skratta ute vid en grillplats till långt in på småtimmarna.

Midnattsol kan du uppleva nästan hela sommaren och midnattsljuset når ändra ner till södra delarna av destinationen.

De där gångerna Förnuftet får råda, då? Som uppvuxen, bosatt och semestrande i den midnattsljusa regionen har jag haft den tvivelaktiga förmånen att under många år fått prova på olika sätt att stänga ute ljuset för att få några timmars nattsömn. Att försöka hänga upp en tung yllefilt, eller ett täcke, på fönsterfodrets hörn: check. Vilken lycka om det råkar finnas några spikar! Att ställa upp en madrass mot fönstret: check. Tejpa upp ett lakan för rutorna, dra en mössa över ögonen, krypa in i sovsäcken eller dricka för mycket vin: check. Jodå, de flesta fungerar, i alla fall en stund. Men jag har också varit med om att springa upp ur sängen för att hänga upp den där yllefilten, eller att vakna av att samma filt dråsar ner i backen och drar med sig en lampa eller ljusstake i farten. Eller för all del att få vallningar för att en sovsäck kan bli både varm och lufttät om man drar ihop den ovanför huvudet.

Varför ska man gå och lägga sig när man har som roligast?

Nu är ju de allra flesta campingstugor och hotellrum försedda med mörkläggningsgardiner och rullgardiner, som är effektiva sätt att låta ljuset vara där ute, där det hör hemma. Fönsterluckor, som bland annat stugorna i Lövångers kyrkstad har den goda smaken att vara utrustade med, är dock det allra bästa sättet jag har varit med om för att förvandla ett sovrum som badar i ljus till att inte kunna se handen framför sig. Och om inte annat fungerar alltid en ögonmask, om man klarar av att sova med det.

Att dricka för mycket vin är kanske inte att rekommendera. Förutsatt att det inte handlar om just det där tillfället: “Men det är fortfarande dag, och jag har alldeles för roligt!”. Det är väl precis då det är lämpligt att njuta av tillfället en stund extra, bli tonåring igen, och umgås ute vid grillplatsen i sällskap av storlommens läten och morgontimmarnas dimma som skvallrar om hur sent – eller tidigt – det faktiskt är.

#swedishlapland på Instagram
Läs också