Stories Kultur Om samiska namn på platser i fjällen

Många platser, fjälltoppar och älvar i Swedish Lapland bär samiska namn, ofta namngivna efter sina karakteristiska egenskaper. Att tyda en karta över till exempel fjällområdet ger landskapet en annan, fascinerande dimension där bilden över området får ett eget liv.

Det samiska språket är ett finskt-ugriskt språk som är nära släkt med finskan. Det finns många ord och uttryck som beskriver natur och renskötsel. Samiskan har tre olika språk. Det är östsamiska, centralsamiska och sydsamiska. De tre dialekterna delas sedan upp i nio dialekter. Samer talar östsamiska i Ryssland, centralsamiska i Finland, Norge och Sverige, och sydsamiska i Norge och Sverige.

Geargevággi/Kärkevagge eller Stendalen.

I Sverige talas dialekterna nordsamiska, lulesamiska, arjeplogsamiska, sydsamiska och umesamiska. Skillnader i dialekterna är som mellan språken svenska, norska och danska. Skillnaderna mellan de samiska dialekter som geografiskt ligger längst bort från varandra är lika stora som skillnaden mellan svenska och tyska.

Om man förstår de samiska namnen på kartan kan man se landskapet framför sig. De har ofta koppling till hur terrängen ser ut och vilket värde platsen har ur näringssynpunkt; för fiske, jakt, renskötsel och samlande av t.ex. bär. En plats kan också vara uppkallad efter någon person eller händelse på platsen. Som till exempel Nikkaluokta som betyder Nikkas vik och stavas med nordsamisk stavning: Nihkkáluokta.

En glaciär, eller jietnja/jiekna.

Några ord och deras betydelser
ávrre/jávrre (jaur) = sjö
ára = blockmark
áras/alep = västligare
lulip = östligare
duottar = kalt lågfjäll
láhko = slät platå, högslätt
njunjes = berg – eller fjällutlöpare
stuor = stora
unna = lilla
gálav = vad, vadställe
johka (jåkka) = å eller bäck
luokta = vik
njárga (njarka) = udde
čohkka (tjåkka) = fjälltopp
várri (vare) = berg eller fjäll

Fjällen, dalarna och vattendragen har ofta namn som beskriver hur de är och ser ut – ett fjäll med efterleden ”-bakti/bakte” är med all säkerhet brant och ett fjäll med efterleden ”-tjvadda” är ett fjäll utan branta sidor, alltså motsatsen till -bakti.

Ofta är namnen sammansatta som tex Badje + lánnda = Badjelánnda – det övre landet. För att underlätta skriver man kända namn som har etablerats med både svensk och samisk stavning, till exempel Tarfala/Darfál.

Tuolpagorni och till höger, Vierranvárri.

Kebnekaise/Giebmegáisi betyder hög och spetsig fjälltopp med kittel. Kebnekaise har inte någon kittelformad topp som namnet antyder, medan Tolpagorni har just det. Över hundra år sedan kallades Tolpagorni, för just, ”Kebne kaise” eller ”vår kittel” på nordsamiska men namnet byttes ut längre fram. En teori till varför, är att när en av de första expeditionerna nådde Kebnekaisemassivet utgick de att (den knapphändiga) kartan pekade ut det högsta berget, inte den med ett karakteristiskt utseende, och gav Tolpagorni ett nytt namn.

Så oavsett om du ute och vandrar i fjällen eller kör runt på vägarna i nordligaste delarna av Swedish Lapland, kan det vara praktiskt att känna till några samiska ord och deras betydelse. Vägskyltar är ofta skrivna på både svenska och samiska. Och ibland även på meänkieli, ett annat minoritetsspråk, men det är en helt annan historia.

#swedishlapland på Instagram
Läs också
  • Vandra tryggt i Kirunafjällen

    En vandring kan betyda så mycket. I Kiruna kan du uppleva något för både knoppen och kroppen. Vandrar du längs Kungsleden i nordligaste Swedish Lapland får du uppleva bland det vackraste den svenska naturen har att erbjuda. Men kära du, vandra säkert. Detta är trots allt arktisk miljö.

    Helena Hultbro
  • Vandra i Padjelanta, det högre landet

    Nationalparken Padjelanta/Badjelánnda ingår i Världsarvet Laponia tillsammans med Sareks, Muddus/Muttos och Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke nationalparker samt naturreservatet Sjaunja. Padjelanta/Badjelánnda ligger vid gränsen mot Norge och är Sveriges till ytan största nationalpark.

    Göran Wallin
  • Flora och fauna på fjället

    Funderar du över vad den där lilla vita blomman du fick syn på längs vandringsleden heter? Göran Wallin ger dig en snabb guide över några fjällväxter du kan kan få syn på i Swedish Laplands fjällvärld.

    Göran Wallin