Inför studentbalen, Jokkmokks marknad och livets alla fester är det många som syr för brinnande livet. Det är alltid lika spännande att se de nya koltarna, vilka tyger, färger och dekorationer som dyker upp på kyrkbacken eller i marknadsvimlet.

Den samiska kolten bärs med stolthet av samer i alla åldrar. Ett tränat öga ser direkt om personen ifråga kommer från Jokkmokk, Jukkasjärvi eller Malå, och kan också utröna om personen är gift eller inte. Kolten är högtidsdräkten nummer ett för både unga och gamla. Kolt är inne, helt enkelt.

Skolavslutningen vid Samernas Utbildningscentrum i Jokkmokk.

Traditionellt och nyskapande

I den svenska delen av Sápmi finns en rad olika koltmodeller från Karesuando i norr till Dalarna i söder. Medan Jokkmokkskolten, som räknas till lulesamiska koltar, är lite stramare med tennbroderat barmkläde blir koltarna färggrannare och mer utsmyckade längre norrut. En blå klädeskolt är tänkt att ha resten av livet, så den blir oftast traditionell utformad. Tyget och grundfärgen i kjolen är numera inte hugget i sten, det är mönstren som är mer heliga, vilka färger det ska vara på bårdernas band och i vilken ordning de ska sitta.

Men den samiska kolten är långt ifrån något oföränderligt plagg – tvärtom, numera finns utrymme för kreativ experimentlusta. Kjollängd och tyger varierar. Rött, blått, grönt eller svart kläde har fått stå tillbaka för garvat renskinn eller fuskmocka, duschesse, siden, sammet eller blommigt bomullstyg. Valet av material är mer en smakfråga, särskilt när det kommer till festkoltarna.

Den som vill ha sin kolt extra personlig och festlig lägger kanske till något glittrigt, syr bredare bårder eller använder fler band. “More is more”, helt enkelt. De yngre vågar tänja gränserna, vara lekfulla och testa. Det är mest tjejerna som tar ut svängarna, men även killarnas koltar kan vara i ett otraditionellt material som jeanstyg. Trenderna kommer oftast norrifrån. I nordnorska Kautokeino glittrar och blommar det allra mest.

Somrigt och svalt

På skolavslutningen vid Samernas Utbildningscentrum i Jokkmokk sticker Kristine Lind Helland från norska Sulitelma ut i sin blåblommiga sommarkolt i traditionell Karesuandomodell. Ursprungligen var de blommiga koltarna ett underklädesplagg, men så är det inte längre.
– Nu när det är sommar och varmt är det svalt och skönt med bomull, säger Kristine.

Sommarkoltarna är enklare i sin dekoration än de traditionella klädeskoltarna och har oftast sidenband istället för kläde eller inga band alls. Till sin sommarkolt bär Kristine en mössa med spets och mängder av färgglada blommiga band. I Sverige förekommer blommiga band bara i Karesuando, och då endast på mössor.

Tyget till sommarkolten har Kristine köpt hos Viveqa Nilsson på Lapland Decor och Dezign. Den lokala tyg- och inredningsbutiken har specialiserat sig på en mix av modernt och trendigt samt etniska inredningsdetaljer och tyger. Här finns dessutom allt en koltskräddare kan behöva. På hyllorna trängs tygbuntar med traditionella ylletyger i samiska färger, plus några till för de vågade. De vackert mönstrade bomulls- och viskostygerna är som gjorda för luftiga sommarkoltar, som också blivit ett häftigt alternativ till balklänningen på studentskivan.
– Koltarna har verkligen blommat ut, de får vara lite häftigare och mer personliga än förr. Allt det samiska har blivit väldigt inne och det är okey att sväva ut lite, bara det är smakfullt estetiskt, säger Viveqa Nilsson som konstaterar:
– I dag är samerna stolta över sin kultur. Även bland icke samer är det samiska modernt. Vilken härlig utveckling!
Butiken har också unika tyger med etniska mönster som trycks lokalt. Tygerna är omtyckta av både samer, andra ortsbor och turister.
– Tygerna blir allt från gardiner och kuddar till foder i handsydda väskor, berättar Viveqa.

Viveqa Nilsson på Lapland Decor och Dezign.

Avslöjar mycket om bäraren

Att skaffa en traditionell klädeskolt är en ganska dyr historia. Kan man inte sy själv handlar det om en ansenlig summa. Det är också många tillbehör – mössa, sjal, broscher, bälte, skor och skoband – som är ett måste för att kolten ska bli komplett. Enbart silverbroschen kostar flera tusen kronor.

Ett tränat öga kan utläsa mycket av en kolt, även om det kanske var lättare förr. Det finns några tecken att hålla span på, förutom att den avslöjar varifrån personen kommer. Medan vissa sydsamer lägger till någon färg efter konfirmation och giftermål använder ogifta i norra Sápmi runda knappar och gifta fyrkantiga. Att bära annan mössa efter konfirmationen eller som gift är också vanligt.

Kommer föräldrarna från olika ställen brukar pojkarna använda pappans och flickorna mammans kolt, eller den man tycker bäst om helt enkelt. Det som däremot är helt otänkbart är att använda kolt från något annat område än därifrån man härstammar. Det är ju själva idén med att använda kolt – det ska synas varifrån man kommer.

#jokkmokk på Instagram
Läs också
  • Jokkmokks marknad – fortsättning följer.

    Vintern 2016 hölls Jokkmokks marknad för 411:e året i följd. Förutom samisk konst, kultur och slöjd i världsklass bjöds besökarna på riktig vinterkyla.

    Håkan Stenlund
  • Campa i Jokkmokk – och få en dos samisk kultur

    Det är bara att bekänna färg, med åren blir en citynära camping som Arctic Camp Jokkmokk alltmer attraktiv. Även om vi oftast tar husbilen dit vi ska är det ändå guld att kunna cykla eller promenera in till "stan". Den samiska kulturen i Jokkmokk, mångfalden av hantverk och ett oväntat och rätt makalöst shoppingutbud räcker för flera dagars botaniserande.

    Lisa Lax
  • Vandra i Padjelanta, det högre landet

    Nationalparken Padjelanta/Badjelánnda ingår i Världsarvet Laponia tillsammans med Sareks, Muddus/Muttos och Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke nationalparker samt naturreservatet Sjaunja. Padjelanta/Badjelánnda ligger vid gränsen mot Norge och är Sveriges till ytan största nationalpark.

    Göran Wallin