På Lulesámi betyder Badjelánnda ‘det högre landet’ men som oftast använder vi den försvenskade uttalet Padjelanta som till ytan är Sveriges största nationalpark. Tillsammans med Sarek, Muddus och Stora Sjöfallets nationalparker samt naturreservatet Sjaunja ingår Padjelanta i världsarvet Laponia. I somras tog Göran sina vänner dit, följ med du också!

Padjelantaleden går delvis genom nationalparken och är ca 150 km lång. En vandring kan börja antingen i Ritsem eller Kvikkjokk. Leden är lättgången och stugorna ligger för det mesta på 13 – 15 kilometers avstånd från varandra.

I somras tog jag med några av mina vänner för att vandra delar av Padjelantaleden. Bland annat en kille från Skottland som aldrig befunnit sig på nordligare breddgrader.

Det går dagliga helikopterturer till Stáloluokta från Ritsem och Kvikkjokk och vi valde att flyga från Ritsem till Stáloluokta, vandra till Änonjálmme och därifrån ta båten tillbaka till Ritsem. Det är en 5-8 dagars behaglig vandring, lättvandrat på fina stigar, längs spångar och sällan stenigt som det annars kan vara i fjällen. Stugorna har bra standard och på de flesta stugplatser finns det möjlighet att köpa proviant av stugvärdarna, ibland även fisk och bröd.

Mot Kisuris med Ahkkamassivet i sikte.
Fjällsippor (Dryas octopetala) längs vandringsleden.
En rauk några kilometer från stugorna i Låddetjåkka. Bill kunde motstå frestelsen att klättra upp på den.
Alla större jokkar har broar, liksom den över Miellädno.
Det finns stänger längs större delen av Padjelantaleden.
Stugorna längs Padjelanta har bra standard.

Padjelanta känt för sin rika flora, och längs leden finns en mångfald av fjällets växter. Många botaniker har studerat och skrivit om blomsterprakten i Padjelanta. Carl von Linné passerade troligen både Staloluokta och Arasluokta på sin väg till och från Norge juli månad 1732, han blev rodd över Virihávrre både på ditvägen och hemvägen. Den reseskildring som utkom först efter Linnés död, var mycket omfattande. Förutom sina observationer av den lappländska naturen intresserade sig Linné också för den samiska kulturen och beskrev samernas levnadsförhållanden mycket ingående. Det viktigaste resultatet av resan till Lappland var kanske ändå det som kom att bli Flora Lapponica.

Författaren och botanikern Sten Selander tillbringade många somrar i Padjelanta och skrev bland annat avhandlingen ”Kärlväxtfloran i sydvästra Lule Lappmark”. Här finns växter som man inte funnit på några andra håll i fjällen. Fjällgenitiana, Smalviva, Kung Karls spira, Fjällsippa, Lappljung, Brudsporre, Fjällgröna, Fjällögontröst är bara några av de vanligare arterna som är lätta att hitta längs leden. Fågellivet är också rikt – vi såg kungsörn, ljungpipare, fjällabb och många andra arter.

 

Solnedgång över sjön Virihaure. Padjelanta har midnattssol ända fram till mitten av juli.
Fjällgentiana (Gentiana nivalis L.). Blomman öppnar sig bara om det är minst +10, går solen i moln kan blommarna sluta sig igen.
Fjällsippor (Dryas octopetala).
En Ljungpipare (Pluvialis apricaria) betraktade vandrarna från säkert avstånd.
Vuojatädno.
Överallt finns fjällbäckar där man kan fylla på sin vattenflaska.
Du kan ta båten över Ahkkamagasinet mellan Änonjalme, Vaisaluokta och Ritsem.

Lär dig mer
Vissa av stugorna i Padjelanta förvaltas av STF och andra av Samebyarna eller Laponiatjuottjudus. Läs mer på svenskaturistforeningen.se och Badjelánnda Laponia Turism.

Några tips inför vandringen:

  • Ta med en flora om du är intresserad av fjällets växter, en kikare gör att du kan komma närmare både fåglar och fjäll.
  • Bär inte mer än nödvändigt, planera att köpa proviant efter vägen.
  • I början av sommarsäsongen kan mygg och knott vara besvärliga men de brukar avta i intensitet under slutet av juli och början av augusti. Ofta blåser det och då är insekterna inte besvärande. Glöm hur som helst inte myggmedel!
    Padjelantaleden är i första hand en sommarled vilket innebär att den som tänker sig en tur under vintern måste vara erfaren och ha kunskap om att färdas på vinterfjället.

Fakta: Leden börjar och slutar i Ritsem eller Kvikkjokk. Det finns 13 stugplatser längs Padjelantaleden varav 7 (de som ligger inom Laponia) sköts av BLT (Badjelánnda turism) på uppdrag av Laponiatjuttjudus. Övriga stugor ägs och drivs av STF (Svenska Turistföreningen). Det finns två vägval att göra i den norra delen av leden. Det går att börja – eller avsluta vandringen i Vájsáluokta eller Änonjálme. Lederna sammanstrålar vid Sállohávrre. Båt går flera gånger dagligen mellan Ritsem, Änonjálmme och Vájsáluokta under högsäsong.

#padjelanta på Instagram
Läs också
  • Vandra tryggt i Kirunafjällen

    En vandring kan betyda så mycket. I Kiruna kan du uppleva något för både knoppen och kroppen. Vandrar du längs Kungsleden i nordligaste Swedish Lapland får du uppleva bland det vackraste den svenska naturen har att erbjuda. Men kära du, vandra säkert. Detta är trots allt arktisk miljö.

    Helena Hultbro
  • Upptäck labyrinterna i Bottenvikens skärgård

    När du besöker Bottenvikens skärgård kan det hända att du hittar stenar utlagda i formation. Kanske är det en labyrint du hittat? Fenomenet är tiotusentals år gammalt, och mönstret återfinns på flera olika platser runt om i Europa.

    Göran Wallin
  • Flora och fauna på fjället

    Funderar du över vad den där lilla vita blomman du fick syn på längs vandringsleden heter? Göran Wallin ger dig en snabb guide över några fjällväxter du kan kan få syn på i Swedish Laplands fjällvärld.

    Göran Wallin