A SWEDISH LAPLAND STORY

På väg mellan unika boenden

Arkitektdrömmar

Foto: Johan Jansson

Text: Håkan Stenlund

Ett hotellrum ser ut som ett fågelbo, medan ett annat liknar ett UFO. Sedan har vi hotellet som har en ruin från en tågverkstad rakt genom köket, där vinkällaren förresten är en gammal smörjgrop. Här finns också hotellet mitt i stan som rensar luften lika bra som en hel skog. Följ med på en resa mellan bra boenden i Swedish Lapland.

Han har hunnit bli 70 år, flugfiskaren och arkitekten Bertil Harström. Den här eftermiddagen går han omkring på Arctic Bath, det nya kallbadhuset på Luleälven utanför Harads. Det har gått runt tio år sedan idén föddes, på efterfesten till invigningen av det då nyöppnade Treehotel. Någon klappade Bertil på axeln och sa: ”Nu måste du rita en bastuflotte på älven – så folket på hotellet har något att göra”.
– Så det här, säger Bertil och sveper runt med handen för att visa på badet, är i princip en efterfest som gått överstyr.
– Då tänkte jag väl inte direkt att en bastuflotte skulle vara mitt nästa projekt och det blev det ju inte heller, det har trots allt gått tio år i mellan, men samtidigt planterades något om älven i huvudet på mig.
Men ”bastuflotten”, Arctic Bath, har istället blivit ett 700 kvadratmeter stort kallbadhus och hotell, där form och design hämtat inspirationen ur bilden av en gammeldags timmerbröt, och på många sätt Sveriges coolaste nya hotellprojekt.

En natt bland träden

Vid det här laget känner väl de flesta till historien om Treehotel. Om hur ett gäng arkitekter var på en fiskeresa med hotellets ägare Kent Lindvall och hur de en kväll vid lägerelden började prata om en film, ”Trädälskaren” av Jonas Selberg Augustsén, som de sett på TV. Filmen hade väckt barndomsdrömmen kring att bygga trädkojor till liv hos arkitekterna och den här fiskeresan kom senare att mynna ut i att Treehotel byggdes och byn Harads hamnade på världskartan.

I projektet kring Treehotel samlas några av Sveriges och Skandinaviens mest erkända arkitekter och designers. Tomas Sandell, Tham&Videgård, Cyren&Cyren, Sami Rintala, Snøhetta och Bertil Harström, har alla byggt varsin träkoja som numera hyrs ut som hotellrum. Bertil är den ende som har två trähus på Treehotel. Det ena liknar det mest vanliga huset i en skog – ett fågelbo. Det andra ska tvärtom föreställa det mest oväntade du kan hitta i en skog – ett UFO. Dessutom har Bertil ritat de allmänna lokalerna på Treehotel, som bastu, relax och SPA. Han har en osviklig kärlek för trä.
– Ja, jag tror förbanne mig inte att det finns något mer sorgligt än bilden av långtradare som kör timmer ner mot kusten.
– Vackra träd som exporteras bort till dollarkursen. Det är så fantasilöst.

Bland trädtopparna

Det började som en dröm om något nytt. Idén utvecklades sedan runt lägerelden på en fiskeresa. Berättelsen om Treehotel är en saga för sig – och fantastisk arkitektur bland trädtopparna.

Arkitektdrömmar, Bertil Harström, Håkan Stenlund, 1920 x 1080
Tomas Sandell, Tham&Videgård, Cyren&Cyren, Sami Rintala, Snøhetta och Bertil Harström – de har alla byggt ett trädhus.
Bertil är den enda som har två hus på Treehotel.
Bertil framför UFO.

Kärleken till trä

Och i mer än 30 år har Bertil Harström slagits för folks rätt att bygga massiva trähus. Hans kärlek till träkojor och timmerbrötar sitter långt in i själen. Arkitekt och designer som han är, men innerst inne nästan mer som idealist och trädkramare. Dessa projekt är inte bara en arkitekts vision och drömmar, det är grundat i en övertygelse om att vi faktiskt missar något när vi inte tillåter oss själva att bara bygga mer i trä.
– Du vet trä är ett genialiskt byggmaterial. Det absorberar fukt, det binder koldioxid, det transporterar värme. Det är vackert att se på och underbart att ta på. Det finns något helande i träd.
– Alla borde ha en trädkoja.

Det är alltså Bertil som designat Arctic Bath. Han fick idén med ett kallbadhus i form av en timmerbröt tidigt. Och tillsammans med tornedalingen Johan Kauppi kunde han gestalta det nya designhotellet i Harads till ännu en världsattraktion.

arkitektdrömmar, arctic bath, håkan stenlund, 1920 x 1080
Det är Bertil som designat Arctic Bath. Han fick idén med ett kallbadhus i form av en timmerbröt tidigt.
Tillsammans med Johan Kauppi, från Tornedalen, kunde han gestalta det nya designhotellet i Harads till ännu en världsattraktion.
En god natts sömn på älven. Foton: Håkan Stenlund.

Geunja, den samiska ekolodgen

Mikael Vinka sitter i vid det grova matbordet i matsalen på Geunja, den samiska eko-lodgen han för 30 år sedan byggde helt för hand, långt in i väglöst land. Han minns sitt arbete.
– Ett jäkla slit. Ja, egentligen var det väl allt det var.
På den tiden var eko inte alls på ropet som nu. Men Sorsele, i vars fjällvärld Geunja ligger, hade blivit eko-kommun redan 1989, som en av de två första i Sverige. Även om begreppet eko knappast innebar samma sak som när vi pratar om det idag så hade Mikael och Ann-Kristine Vinka redan då idén om att bygga Geunja till något alldeles extra. Platsen var ett gammalt boställe vid Tjulån, i Ammarnäsfjällen och där på platsen fanns en kallkälla, förutsättningen för att finna bra vatten, sommar som vinter.
– Men framförallt fanns den där känslan av att du är välkommen på platsen. Det är ju det viktigaste om du söker en boplats. Att du vill vara där.

Mikael handbilade stockarna, han isolerade med mossa och använde torv och näver till takplåt. Allt är som det en gång var när de första nomadiska samerna blev nybyggare, en del av den samiska traditionen som ibland glömts bort.
– Ja, du vet, till och med spiken är gammal handsmidd spik. Och om det var ett slit att bära hit stenen för att mura öppenspisen, är det nog inget mot frustrationen över att försöka spika med handsmidd spik, säger han och skrattar
– Du lär dig snabbt att inte slå snett.

Idag välkomnar Geunja tolv gäster ungefär tolv gånger per år. Allt för att inte slita på platsen och för att vi fortfarande ska känna oss välkomna.

Geunja – the Sámi Eco Lodge

Geunja är beläget bortom vägs ände, i den vackra fjällvärld som omger byn Ammarnäs. Mikael Vinka och hans familj tagit emot gäster i deras hem i Vindelfjällen i tre decennier.

Mikael och Anki Vinkas idé var att göra Geunja till något utöver det vanliga.
Arkitektdrömmar, Geunja, Ted Logart, 1920 x 1080
Mikael handbilade stockarna, isolerade med mossa och använde torv och näver till takplåt.
Allt är som det en gång var när de första nomadiska samerna blev nybyggare. Foton: Ted Logart.

Drömhotellet

I Riksgränsen, lite längre norrut i fjällvärlden, finns Niehku Mountain Villa. En hotelldröm så långt upp och långt bort från resten av Sverige som du i princip kan komma. På en UNESCO gala i Paris 2019, vann Niehku det prestigefyllda priset Prix Versailles för bästa hotellinteriör i världen. Stylt Trampoli som stått för designen har på ett makalöst sätt lyckats fånga det unika med att det här också är Riksgränsens historia. Med malmbanan och järnmalmen, historien om hur gruvan i Kiruna och hamnen i Narvik knyts samman här på gränsen mellan Sverige och Norge. Den gamla stenmuren från lokstallsruinen löper rakt genom hotellbygget och i restaurangen har en smörjgrop, för dåtidens lok, blivit en perfekt vinkällare.

Niehku, som är det nordsamiska ordet för dröm, startades av de två kompisarna Strumpan och Jossi, eller Patrik Strömsten och Johan Lindblom som de en gång döpts till men som knappast någon säger. De båda kom till Riksgränsen på 1990-talet. Skidåkande ungdomar med en större passion för snö än skola. Fjället och det gamla anrika Riksgränsenhotellet var en tillflyktsort. Knappast visste de då att detta också skulle bli ett landmärke i livet. Jossi utbildade sig bergsguide och Strumpan blev en av Sveriges främsta sommelierer, den perfekta kombinationen för att driva ett hotell fullt av stilmedvetna skidåkare och resenärer från världens hörn.

An Arctic sommelier

Patrik Strömsten, aka ”Strumpan”, är skidåkaren som blev sommelier. Tillsammans med vännen Johan Lindblom öppnade de det numera prisbelönta Niehku Mountain Villa i Riksgränsen.

Den gamla stenmuren från lokstallsruinen löper rakt genom hotellbygget,
och i restaurangen har en smörjgrop, för dåtidens lok, blivit en perfekt vinkällare. Foton: Mattias Fredriksson.

En ikon av is

Design- och/eller boutiquehotell, låt oss kalla dem livsstilshotell, är ju inget nytt. De började växa fram redan under 1980-talet och kanske kan man kalla Icehotel i Jukkasjärvi för Swedish Laplands första. Säsongen 2019/2020 firade Icehotel sitt 30-årsjubileum och alltid har design, liksom artisternas arbete varit prioriterat här. Om du ska säga fem nyckelpunkter för att något ska kallas livsstilhotell så är det första att du alltid ska komma ihåg din Shakespeare: ”All the world’s a stage, and all the men and women merely players”. Och Icehotel har erbjudit dagens bucketlist-resenärer en scen i tre decennier, den där viljan att sudda ut gränsen mellan ute och inne är något Icehotel alltid lyckas med. Och de som mer än några andra satte upp kriterierna för vad ett livsstilshotell är, var amerikanerna Ian Schrager och Steve Rubell, grundare av legendariska klubben Studio 54 i New York och de som senare skapade hotellet The Morgans. Enligt dem ska ett livsstilshotell just ha hotellet som en teaterplats, där lobbyn är central, hotellet ska spegla sina gästers livsstil och sudda ut gränserna mellan ute och inne. Dessutom får gärna hotellet vara en central anledning till varför en människa överhuvudtaget ska besöka platsen, hotellet ska vara resmål i sig självt. Något att prata om som ”been there done that”, men jag gör gärna om det varje år.

The original

I slutet av 1970 flyttade Yngve Bergqvist norrut för att han ville förlänga skidsäsongen. Han drev värdshuset i byn Jukkasjärvi strax utanför Kiruna, var de hade en bastu där de hyrde ut handdukar och sålde pilsner till gruvbolagets influgna direktörer på konferens. Det här var i slutet på 1980-talet Yngve tänkte att det borde gå göra mer. Det här är berättelsen om Icehotel.

Arkitektdrömmar, Icehotel, Andy Anderson, 1920 x 1080
Icehotel har erbjudit dagens bucketlist-resenärer en scen i tre decennier.
icehotel, andy anderson, 1920 x 1080
Och säsongen 2019/2020 firade Icehotel sitt 30-årsjubileum.
icehotel, andy anderson, 1920 x 1080
2016 öppnade Icehotel 365, som med hjälp av solpaneler gör det möjligt att sova kallt året om. Foton: Andy Anderson.

Uppe på berget

Och kanske är det just därför vi kommit till Luppioberget utanför Övertorneå ikväll. För det väl tilltagna panoramafönstret och utsikten. Här fanns tidigare ett välbesökt sommarcafé. Du tog din fika, din kaffe och din glass, eller om du var lite hungrigare en lättare måltid, sedan gick du till toppen, tittade på den magiska utsikten över Tornedalen, innan du gick ned och åkte vidare. Idag sitter du i restaurangen och äter middag med inresande från Benelux och väntar på att få ta en bastu på kanten till ett 60 meter högt stup. Lapland View Lodge är ingen arkitektritat koncept per se, stugor och faciliteter är modernt, nordiskt och avskalat och utsikten är inget annat än magisk, men du har sett sådan här hus förut. Däremot har du sällan haft ett dylikt läge. Hus och terräng gifter sig på ett perfekt sätt. Stugorna som står på klipphällen går montera ned och flytta. Och genom att göra så skulle i princip platsen vara tillbaka till hur den alltid sett ut sedan istidens slut.

— Det var hela tiden intentionen med bygget. Det skulle byggas som om det var ett lån och inte påverka själva platsen. Istället, så skulle naturen kunna återta platsen, berättar Sofi Holmgren, marknadsansvarig hos Explore the North, som driver Lapland View Lodge, när hon visar runt.

— Allting är alltid till låns.

Copyright © Fotograf Michael Törnkvist All rights reserved. epost: micke@northworks.se
Lapland View Lodge är ingen arkitektritat koncept men utsikten är inget annat än magisk. Och du har du sällan haft ett dylikt läge. Hus och terräng gifter sig på ett perfekt sätt på toppen av berget. Foto: Michael Törnkvist.

Det gröna cityhotellet

I lobbyn till Kust Hotell och SPA i Piteå står en torrfura. Restaurangen och takbaren på hotellet heter Tage. Båda sakerna beror på Tage Skoog, mannen bakom Skoogs koncernen som äger hotellet. Tage hittade torrfuran när lobbyn nästan var klar. Han ringde dottern Christina och sa att han hade: ”funnit en kvist”, och att det var något som han trodde sig skulle göra sig bra i lobbyn. Och eftersom det var pappa som ringde så hamnade förstås furan i lobbyn, ja de fick faktiskt bygga om hela entrén på hotellet för att få plats med trädet. Kom ihåg det du läste tidigare, i ett boutiquehotell är lobbyn central. Och i lobbybaren, som också skulle kunna kallas ginbaren, dricker jag en gin och tonic den här eftermiddagen, medan jag väntar på Christina Skoog, som ska svara på en del frågor jag har.
– Berätta för mig om fasaden, vad är det som är unikt och hur fasen funkar det?
– Ja, det är ju inte så enkelt att förklara ska du veta. Men den korta versionen är att betongfasaden har en inblandning av titanoxid i sig. Och så när hotellfasaden fångar upp koldioxid så reagerar den med titanoxiden tack vare solens UV strålar. Hela fasaden fungerar på så sätt som en lunga.
– Och förutom att förbränna koldioxid, och det här är helt mätbara resultat, så hjälper titanoxiden till att hålla fasaden ren och snygg.

För sin fasad har hotell KUST i Piteå vunnit Året Miljöpris av byggbranschen. Men för sitt inre, för sitt hotell, en central anledning att åka till Piteå, blev KUST utsett till Norra Europas bästa nya hotell och Norra Europas bästa boutique hotell av World Luxury Hotel Awards redan 2108.

Kust, Jens Wennerberg, 1920 x 1080
Hotel KUST blev utsett till Norra Europas bästa nya hotell,
och Norra Europas bästa boutiquehotell av World Luxury Hotel Awards redan 2018. Foto: Jens Wennerberg.

Hotell i trä

En bit söderut, från Piteå, i Skellefteå står The Wood Hotel by Elite. En av världens högsta träbyggnader och kanske det hotell i världen där alla dina ekologiska footprints käkas upp, så fort du checkar in. The Wood Hotel by Elite är ett hållbarhetsbygge och landmärke.

Robert Schmitz, en av arkitekterna bakom Wood, från arkitektbyrån White säger:

— Uppdraget var ganska enkelt och klart från staden: ”Ge oss ett landmärke”.

Skellefteå stad hade utlyst en tävling för hotellet. De fick 55 olika bidrag från 11 länder men det var Robert och hans kollegor på White som kom med ett förslag omöjligt att inte lockas av. Skellefteås historia är industrins, både gruv- och skogsindustri. Och det var i skogen White hade fastnat. Skellefteå som stad; omgiven av skog med ett Universitetet med ett träprogram, där borde finnas tillräckligt med mod, grundat i tradition, att bygga ett så speciellt trähus. Och Skellefteå vågade!

Idag är det 20 våningar höga hotellet ett av världens högsta trähus. Och trä har sina fördelar. I sig själv absorberar huset co2, och genom att skogen som lämnat ifrån sig träden kommer från en 5-mils radie och är återplanterad har konstruktionen i sig varit hållbar.

— Timmer är väl egentligen det enda förnyelsebara byggmaterial vi har och vi ville på något sätt visa på materialet för andra framtida byggen, säger Robert.

Men inte bara absorberar huset trä koldioxid från luften, huset har solpaneler och glasväggar som genererar värme och dess AI system är påkopplat till stadens värme och energiverk, så överskottsvärme eller kyla, slussas ut i stadens övriga uppvärmningssystem. Att checka in på Wood ska i princip vara att checka ut från ett ohållbart system. Hotellet har 205 rum, tre restauranger, spa och ligger ihopkopplat med stadens kulturhus Sara.

1000 1080 wood hotel, sven burman
Wood hotel. Trä har sina fördelar. I sig själv absorberar huset co2, och genom att skogen som lämnat ifrån sig träden kommer från en 5-mils radie och är återplanterad har konstruktionen i sig varit hållbar. Foto: Sven Burman.

Konsthotellet

I Tornedalen finns ett annat av Swedish Laplands många designfavoriter. Arthotel i Risudden är ett slags svenskt Sextantio, albergo diffuso. Ni kan ju historien om svenskättlingen Daniele Kihlgren som kom till en övergiven bergsby i italienska Abruzzo och sedan bestämde sig för att bygga om hela bergsbyn Santo Stefano di Sessanio, till ett designhotell. Till Risudden i Tornedalen kom Gunhild Stensmyr en sommardag. Hon är född i grannbyn, men som så många andra packade hon och resten av Sverige och flyttade till stan på 1960-talet. Gunhild jobbade på olika museer och konsthallar innan hon till slut arbetat sig ända ner till Skåne. Där fick hon hemlängtan och åkte upp till Tornedalen. Hus Tolonen i Risudden stod tomt. Hon köpte det, och sedan köpte hon hus Wennberg och sedan ett hus till och ett hus till. Dessa har hon nu renoverat, med förstklassig design, och paketerat till en hotellupplevelse som både är hemma hos och exklusiv bortskämd lyx.
– Jag vet inte om lyx är rätt ord, det är ju inte ett sånt hotell. Däremot är det väl lyx att bo på en plats där hotellägaren känner alltifrån konstnärerna som hänger på väggen till fiskaren som fångar din Kalixlöjrom.
– Det är den där enkla lyxen av att vara helt omgiven av konst och design, och samtidigt ha hela Tornedalens historia och skönhet med sig över tröskeln till huset.
– För upplevelsen av allt det vackra som finns utanför, ska inte ta slut bara för att du kommer in i huset. Den ska förstärkas.
– Det är därför konst finns, som design och drömmar.

Arthotel Tornedalen

Arthotel Tornedalen är ett typexempel på en idé som får eget liv. Det hela började med att Gunhild Stensmyr fick hemlängtan. Hus Tolonen i Risudden stod tomt. Hon köpte det, och sedan köpte hon hus Wennberg och sedan ett hus till och ett hus till.

Gunhild har jobbat på flera museer och konstgallerier innan hon till slut hamnade i Skåne, där hon fick hemlängtan och flyttade hem till Tornedalen igen. Foto: Ted Logart.

Länkar till alla platser i artikeln

Treehotel – treehotel.se

Arctic Bath – arcticbath.se

Niehku Mountain Villa – niehku.com

Icehotel – icehotel.com

Geunja Sámi ecolodge – samiecolodge.com

KUST – hotellkust.se

Arthotel Tornedalen – arthoteltornedalen.se