Polcirkeln markerar den sydligaste punkt från vilken det är möjligt att se solens mitt, under sommarsolståndet. Oftast infaller sommarsolståndet runt den 21 juni varje år. Det är den dag då solen vid midnatt, står som högst på himlen. I praktiken så utgör inte polcirkeln en absolut gräns, och från bergstoppar kan man se midnattssol ända upp till 90 kilometer söder om polcirkeln. Och förutom de topografiska skillnaderna, så flyttar sig även polcirkeln något från år till år.
Beaivi – solguden
På samiska heter solen Beaivi, det är också namnet på solguden som är central i den samiska mytologin. Förr i tiden, så offrades varje år en vit ren till Beaivis ära för att försäkra sig om att solen skulle återkomma. Och vid sommarsolståndet skapade samerna flätor och kransar av löv och blommor för att fira och hedra guden Beaivi. Denna tradition att smycka midsommaren, ser vi även i den nordiska traditionen och det skapar förstås en tanke om att det funnits en förkristen påverkan, de olika kulturtraditionerna emellan. Några säkra belägg för detta saknas dock.
En annan sak man ofta bad och offrade för i den samiska livet var för de svagsinta. Här oroade man sig för att vissa inte skulle orka med livet, efter de långa och mörka vintrarna när solen återvände. Att vi människor påverkas emotionellt av ljuset finns det numera belägg för och för förstagångsbesökaren kan solen och polarnattens ljus vara en utmaning att ta sig an.
Solguden
På samiska heter solen Beaivi, vilket är namnet på
solguden som är central i den samiska mytologin.
Vardagens jetlag
Vi påverkas ständigt av ljusets förändringar. Men vanligtvis så tänker vi inte på det förrän något i vår kropp eller hjärna förändras och de flesta av oss har någon gång upplevt jetlag. Fundamentala fysiologiska processer som har att göra med vår sömncykel och dess koordinering med exempelvis upplevelsen av hunger, är i själva verket en manifestation av en rad finstämda fysiologiska och biokemiska reglermekanismer, som ständigt pågår i kroppen.
Ljus spelar en stor roll för hur hjärnan synkroniserar vår biologiska inre klocka, vilket påverkar en rad olika processer som har att göra med kognition, energibalans, minne med mera.
Många processer i hur ljuset påverkar oss, är okända men nyligen har man upptäckt en klass av retinala ganglionceller, som använder melanopsin, som fotopigment. Dessa celler, som finns i ögats näthinna, projicerar direkt mot icke-visuella centrala delar i hypotalamus för att förmedla information om ljus.
MIDNATTSLJUS
Midnattsljuset i Sveriges arktiska destination, Swedish Lapland, ger dig fullt dagsljus i flera månader. Här finns chans att sakta ner och se världen.
En arktisk anpassning
Forskare vid Universitetet i Tromsö har visat att visa arktiskt levande djur, som till exempel renen, endast har en cirkadisk rytm under de delar av året som har tydliga ljusvariationer under dygnet. De har även kunnat konstatera en årstidsvariation avseende till exempel metabolism och födosökande. Detta tyder på en hög grad av adaption till ett liv i en arktisk miljö.
Renen har också en förmåga att anpassa sitt tapetum lucidum, ett nät som finns bakom ögats näthinna, för att förstärka det befintliga ljuset, något man exempelvis kan observera hos rovdjur som jagar under natten. Hos renen har man också sett att de anpassar sin tapetum lucidum mellan sommar och vinter. På sommaren är detta nät i renens öga gyllene, medan det på vintern är blått. För att kunna se rovdjur bättre.
Vi människor saknar dessa evolutionära anpassningar till ett arktiskt liv, så våra hjärnor är i ständigt behov av att få information för att kunna kalibrera våra inre cirkadiska klockor. Och fastän den långa polardagen är magisk, så kan det även för de som bor i den här regionen, vara en utmaning och påverka sömnen. Så hur ska vi få ihop vår välbehövda skönhetssömn?
Lösningen på problemet
Det är egentligen ganska enkelt. För att få ihop till skönhetssömnen behöver vi minska mängden ljus. Solglasögon är viktigt under de mest intensiva och ljusa timmarna och sedan är förstås rullgardiner viktigt för fönstren när vi går och lägger oss. När det är mörkt så kommer celler i våra ögon att berätta det för celler i Dygnsrytmkärnan, SCN, som i sin tur signalerar till andra celler att utsöndra melatonin och andra hormon som säger till ditt inre biologiska maskineri, att det är dags att sova. Enkelt, eller hur?
Självklart vore väl ett gott tips att ta med en sovmask, kanske den du fick på flyget? Men, helt ärligt, vem åker egentligen till Swedish Lapland för att sova sig igenom dessa underbara vackra ljusa nätter? Så vårt bästa råd är nog att uppleva och förundras över midnattssolen och skänka en tanke till de astronomiska fenomen som en gång gett upphov till den tiltade jordaxeln och hur den har kommit att påverka våra hjärnors biologi. Det lilla i det stora.
Sova kan du göra senare.
Upplev midnattssol
Tiden med midnattsljus i Swedish Lapland är ungefär 100 dagar. Du spelar golf mitt på natten, du går och badar när du känner för det och du som aldrig upplevt midnattsljuset tidigare undrar hur det är möjligt att sova.
Mera sommar
