– Frågar du mig hittar du Trästockfestivalens själ klockan 02:00, ler Agnes och tittar drömskt, snett upp i taket. Efter sista spelningen. 100 volontärer, kanske fler, som andas ut. Du är dödstrött men biter ihop. Börjar riva scener och festivalområde. Solen är på väg upp och du liksom omfamnas av en mäktig känsla av tillfredsställelse. Du är där och då. Ingen annanstans.

Agnes Lundmark jobbar på Kulturföreningen Mullberget och är ansvarig för Sveriges största gratisfestival — Trästockfestivalen. Och volontär har hon också varit. Många gånger.

Växte fort

Nej, Trästockfestivalen liknar inte så många andra stora festivaler i Sverige. Den går sin egen väg. Och har så alltid gjort. Blandar stort och smått. Svenskt och internationellt. Vägrar inträdesavgift och alkohol.

— Trästockfestivalen är av och för gräsrötter. Musiken är bärande men vi ger plats åt alla möjliga kulturyttringar. Tidigt 90-tal blomstrade musikscenen i Skellefteå. Det var också då som den första Trästockfestivalen arrangerades. På Nordanås grönytor.
— På den tiden var saker och ting väldigt informella. Det fanns till exempel inget regelrätt festivalområde men viljan att ge den lokala musikscenen utrymme var enorm. Tiden gick. Trästockfestivalen växte. Organiskt. På egen hand.
— Jo, kanske lite för mycket, säger Agnes och berättar att 1997 tvingades festivalen till en paus. Saker och ting behövde formaliseras.

För kommersiell

Året efter var man tillbaka med en tydlig idé och organisation.
— Festivalen har alltid vetat vem man är och var man kommer ifrån, säger Agnes. Även när saker och ting krävde förändring.

Historierna runt festivalen är förstås många – vissa säkert mer sanningshaltiga än andra. En av många var när bandet Totalt Jävla Mörker under en period ska ha tyckt att Trästockfestivalen blivit för kommersiell. Ryktet gör gällande att de valde att sätta upp en egen, alternativ festival. I en buske vid ingången. Som en kommentar till samtidens fäbless för ordning och reda.
— Det låter som något som i folkmun kallades Buskfestivalen, skattar Fredrik Lindqvist, sångare i bandet. Jag vet inte om kritiken var så allvarligt menad men visst, vi var ett gäng som till och från spelade i en buske vid ingången.