Den samiska designen har många uttryck. Från traditionella skinnmössor till en blå klänning på Nobelmiddagen. Några av Sveriges coolaste designers har tagit det samiska uttrycket ett steg till. För att skapa lite mera wow i vardagen.

"Jag tycker om att blanda material som gifter sig med varandra, så silver och horn är inslag i mycket jag gör." Hanna Råman.
Väskor som lånat sin form från en traditionell kaffepåse/káffavuossa. Görs i vadmal eller återvunnet jeanstyg och med axelrem i flätat renskinn. Armband Ovttas i flätat renskinn som säljs till förmån för organisationen PLAN Sverige.
Halsband och örhängen i björknäver och silver.
Nordsamisk kolt/gákti där Hanna bytt ut den klassiska vadmalen mot jeanstyg.

Hanna Råman, Vittangi

För Hanna Råman är slöjd och duodji grundat i tankar och tradition, kreativitet och glädje. Hennes vilja är att ta tillvara på vad naturen har att ge och skapa något vackert. Det handlar om hållbara och långsamma processer. Bara att bereda ett skinn är en process genom årstiderna.

Vad inspirerar dig? Naturen, var jag än befinner mig! Människor, var de än befinner sig. Jag antar att det är så för många, men det är viktigt att kunna finna inspiration här och nu. Samtidigt också låta sig överraskas när man möter nya människor, kulturer och uttrycksformer.

Vilka material jobbar du med? Naturmaterial. Mestadels renskinn, men också björkrötter, skogsfågel, fjällfågel, näver och ull. Jag tycker om att blanda material som gifter sig med varandra, silver och horn är inslag i mycket jag gör. Jag använder återvunnet tyg, bla denim, på väskor av kaffepåsmodellen.

Lär dig mer
Hanna Råman designar väskor och smycken i nuet och duodji (traditionellt samiskt hantverk). Lär dig mer om Hannas design genom att kika in på www.hannaraman.n.nu

Vad vill du förmedla med din design? Enkelhet. Det ska vara naturligt och användbart. Jag gillar när det är avskalat i designen och funktionellt. Men för den skull vill jag ju också göra det vackraste möjliga. Mellan skönhet och enkelt behöver det inte finnas någon motsättning.

Vilket är ditt personliga uttryck? Att blanda hårda och mjuka material är väl det konstnärliga uttrycket. Men slöjdandet för mig betyder att jag skapar något utifrån min tanke och mina händer. Jag gillar de långa processerna, det som gör hantverket hållbart och intressant. Miljön är viktig för mig, vår värld ska inte beröras negativt av min slöjd. Att ta vara på temperaturväxlingar för att hjälpa renskinnen att mjukna, som är garvade i sälg, vide och björk att mjukna är
ett exempel.

Vad är den arktiska livsstilen för dig? Närheten till skog, fjäll och vatten.

"Unnit Leavttu – 'sakta ner'– är mitt ledord." Erica Huuva Simma. Foto av Lisa Keijonen.
Árbevierru/Tradition är en klassisk smyckeskollektion.

Erica Huuva Simma, Idivuoma

Erica Huvva Simma i Idivuoma älskar att forma, eller frambringa sina idéer med sina händer. För henne är en dag utan skapande en förlorad dag. Erica designar samiska silversmycken utifrån en filosofi hon kallar Slow Art Sàpmi, där tid är kvalitet och kvalitet är hållbart. Och hållbart är vår grund, kultur och framtid.

Vad inspirerar dig? Naturen. Livet. Den samiska traditionen och kulturen, möten med andra kulturer och människor. Tid och rum, det ena ger plats åt det andra. Utan rum finns ingen tid. Och tvärtom.

Vilka material jobbar du med? Silver, mässing, guld, trä, horn, papper, textil, målarduk och färg. Men också glädjen jag känner över att kunna skapa något unikt varje dag.

Lär dig mer
Erica designar moderna och traditionella samiska silversmycken. Bruksföremål. Egna mönster och former bland annat, moderna reflexer, konst och textiltryck. Hennes kollektioner har tematiska namn som exempelvis Gárdi/Rengärde, Muohta/Snö, Ráhkisvuohta/Kärlek, Garra biegga/Hård vind. Se mer av kollektionerna på ericahuuvadesign.com.

Vad vill du förmedla med din design? Kärlek till min kultur, att få föra vidare ett arv och tradition till nya generationer. Inspirationen kommer först som ord. Jag spar orden i mitt inre, där de sedan får växa till former och smycken.

Vilket är ditt personliga uttryck? Naturlig enkelhet med rötterna i den samiska kulturen. Jag vill kombinera samisk estetik med en modern klassisk elegans. Det ska vara tidlöst. Jag vill att mina produkter ska bli kära och älskade vänner i många år.

Vad är den arktiska livsstilen för dig? Det är naturen och årstidernas skiftningar. Hur vi tillsammans lever av och med naturen. Jag har en samisk bakgrund och det gör det självklart att ha örat lite närmare jordskorpan. Att lyssna och ta in.

"Just tillhörigheten borde vara navet i allt vi gör. Men jag vill också ge världen lite mera 'wow'." Anna-Stina Svakko.
Moderna tolkningar med inspiration från den sydsamiska koltens v-ringade form och det kompletterande halsklädet.

Anna-Stina Svakko, Porjus

Kläddesignern Anna-Stina Svakko är från Kiruna men växte upp i en skogssameby i Malå. Numera bor hon i Porjus och utvecklar ett modernt språk för en traditionell slöjd. Sin inspiration får hon från vinterns blå nyanser. I oktober 2015 hade hon sytt 267 koltar.

Vad inspirerar dig? Samiska traditionella former i textil. Min inspiration är vintern och de blå nyanserna. Just tillhörigheten borde vara navet i allt vi gör. Och duodji. Men jag vill också ge världen lite mera ”wow”.

Vilka material jobbar du med? Ofta moderna modetyger som till exempel Armani, Gucci och Prada. Men helst naturmaterial, ylle, siden, skinn och päls från norr. Jag använder även återbrukat material då jag kan.

Lär dig mer
På gehör blandar Anna-Stina skinn, kläde, päls, olika tyger och metaller till helt unika och personliga klädesplagg med samisk inspiration. Se mer av hennes kläder på www.astudesign.com. Astu är det nordsamiska ordet för ”att ha tid”.

Vad vill du förmedla med din design? Att samisk form lever i nuet. Vi är med i den tid vi lever. Men jag vill förstås också lämna ett personligt avtryck.

Vilket är ditt personliga uttryck? Att våga motsätta mig det förväntade, alltså det som många tror att det samiska är. Etnomode är för mig utan rött, blått, grönt och gult oftast. Men det är inte alltid så lätt. All samisk design, åtminstone min, har på sätt och vis sitt ursprung i árbdiettu, den kunskap vi liksom får med oss omedvetet bara för att vi växer upp i den samiska traditionen. Men ändå, även om min design är rotad ner i generna så vill jag överraska.

Vad är den arktiska livsstilen för dig? Att de blå dagarna och nätterna är livgivande, så länge vi får behålla klimatet. Det är att skotta snö sex månader om året och inse att det är en tillgång.

"Jag vill att produkterna ska skapa en egen historia tillsammans med dem som bär dem. Det är slow fashion." Sara Björne.
Halsband "Minsttar". Halsband gjord på återvinningsbar aluminium med kedja i 925 silver.
Tennarmband "Vintage Denim". Tennarmband gjord på second hand tyg med lås i 925 silver.

Läs också

Slitstarkt mode

Sara Björne, Kiruna

Sara Björne jobbar med ”slow fashion”. Kvalité i materialen och småskalighet i produktion är nyckelord. Hon gör kläder och accessoarer för dem som bryr sig om stil och hållbarhet. Och när kulturminister Alice Bah Kuhnke skulle gå på sin första Nobelmiddag kontaktade hon Sara.

Vad inspirerar dig? Jag inspireras av allt jag har runt omkring mig, från tidningar, nätet, folk, böcker, tv och resor.

Vilka material jobbar du med? Jag jobbar med metall; mest silver och tenntråd, men också textilier. Och då arbetar jag med textilier av olika slag, precis som en skräddare. Just klänningen som Alice Bah Kuhnke använde på Nobelmiddagen var speciell. Hon hade ju redan en klänning som hon ville att jag skulle redesigna, som ett återbruk. Förutom att jag gillar tanken med recycling så blev resultatet väldigt bra.

Vad vill du förmedla med din design? Enkla, stilrena och tidlösa produkter. Mina produkter ska gå att matcha till allt. Du ska kunna bära dem både till vardag och till fest. Framförallt allt ska det vara bra kvalitet som håller över tid.

Lär dig mer
Sara Björne designar smycken och skräddarsydda kläder. Se mer av hennes alster på Instagram @sarabjornestudio.

Vilket är ditt personliga uttryck? Enkla, stilrena och tidlösa produkter, som sagt. Hållbart i materialval såväl som stilen. Jag vill att mina kläder och accessoarer ska gå att bära säsong efter säsong. Jag vill också att produkterna ska skapa en egen historia tillsammans med dem som bär dem. Det är slow fashion. En inställning till mode där kvalitet alltid går före kvantitet. Men det betyder ju inte att vi måste sluta handla och konsumera – bara att vi ska tänka efter och välja det som är hållbart och bra.

Vad är den arktiska livsstilen för dig? För mig är det skidor, både längd- och turskidor. Att vara ute i naturen, att fiska, att vandra. Hade det inte varit för naturlivet hade jag bott någon annanstans. Det är viktigt.

"Min allra största inspirationskälla är landet jag lever i, markerna och himlen. Fjällen, skogen, hedarna, älvarna, stjärnhimlen, soluppgångarna och ovädret, allt som lever där." Lena Viltok.
Lenas unika och dekorerade skapelser i starka färger, baserade på samiska traditioner och en kontrastrik blandning av material. Hennes personliga signum med applikationer gör varje plagg lika unikt som sin bärare.

Lena Viltok, Jokkmokk

Lena Viltok har ateljé och butik i Jokkmokk tillsammans med sin syster Mia. Hon designar och syr mestadels skinn/pälsmössor och skor, men även andra större plagg och uppdrag. På många sätt har hennes företagande, ateljén, vuxit fram ur behovet av att kunna utveckla sin konst.

Vad inspirerar dig? Jag inspireras mycket av materialen jag arbetar med! Vårt traditionella samiska hantverk, en skatt och ett arv, är även det en stor inspiration. Människor som väljer sin egen väg och inte följer massan. Min allra största inspirationskälla är dock landet jag lever i, markerna och himlen. Fjällen, skogen, hedarna, älvarna, stjärnhimlen, soluppgångarna, ovädret och allt som lever där. Känslan av trygghet och styrkan det ger mig och framför allt kraften som finns i allt detta.

Vilka material jobbar du med? Jag arbetar med många olika material, ofta olika skinn från exempelvis ren, get, säl och mård. Det blir även en hel del ylletyger och dupionsiden, men även andra material som spets och bomullstyg beroende på vad jag skapar.

Vad vill du förmedla med din design? Med min design vill jag förmedla kraften och livet som finns i allt runt omkring oss och rikedomen i våra samiska kulturuttryck. Jag vill göra dessa än mer synliga för det övriga samhället.

Lär dig mer
Systrarna Viltok hittar du på Porjusvägen 10 i Jokkmokk och på Facebook.

Vilket är ditt personliga uttryck? Mitt mest personliga uttryck är att jag använder mycket starka färger. Jag gillar dekorationer och applikationer och lämnar aldrig något ”odekorerat”. Mina favoriter för dekoration just nu är motiv i form av renhorn, fåglar, kläde i olika färger, renkalvskinn, getskinn och silvertråd.

Vad är den arktiska livsstilen för dig? Om jag ska fundera runt en arktisk livsstil tänker jag att det är ett sätt att leva där man värdesätter fjällen, skogarna och klimatet vi fortfarande har kvar häruppe, om än påverkat. Det är också alla årstider. Och att vi värnar om detta, tänker framåt. Bruka markerna utan att förbruka. Det är allt annat än en ”slit-och-släng-livsstil”. Det är att vistas ute och det är ljuset vi har här. Mitt eget arktiska liv består av mitt skapande som är baserat på min kärlek till att vistas ute, och delta i familjens renskötsel. Det finns inget annat liv jag hellre vill leva!

Läs också
  • 26
    Kultur

    Jokkmokks marknad

    Första helgen i februari, varje år sedan 1606, har det hållits marknad i Jokkmokk. Förutom samisk konst, kultur och slöjd i världsklass bjuds besökarna oftast på riktig vinterkyla.

    Håkan Stenlund
  • 35
    Natur

    Fjällträdgården

    Sveriges nordligaste fjällbotaniska trädgård finns i Jokkmokk, en dryg mil norr om polcirkeln. Här bekantar du dig med fjällväxter som egentligen växer på fjälltoppar i Sarek eller artrika hedar i Padjelanta. Man skulle kunna kalla det ett fjällandskap i miniatyr.

    Iréne Lundström
  • 26
    Kultur

    Namnen berättar

    Många platser, fjälltoppar och älvar i Swedish Lapland bär samiska namn, ofta namngivna efter sina karakteristiska egenskaper. Att tyda en karta över till exempel fjällområdet ger landskapet en annan, fascinerande dimension där bilden över området får ett eget liv.

    Göran Wallin