Det gyllene hjortronet

Hjortron är myrarnas guld. Bären växer endast i norr och plockas på myrar från mitten av juli och en månad framåt. Men hjortronplockning är svettigt. Att gå i blötmyrar är ingen lek en kvav högsommardag när myggpopulationen är på sin absoluta topp. Inte heller är det säkert att hinken blir fylld. Har försommaren varit kall, så att de pollinerande insekterna inte kommit igång i tid, eller om frosten nupit de känsliga hjortronblommorna så kanske hjortronskörden uteblir helt och hållet. Hjortron i alla former är Jokkmokksbärs storsäljare.

– I Sverige tycker man att hjortronet är bärens drottning, medan folk från utlandet inte är lika förtjust. Ofta är det kärnorna man inte gillar, berättar Karin.

Förr ansågs de syrliga och goda bären kunna stoppa inre blödningar och bota allehanda sjukdomar som skörbjugg, lungsot och njuråkommor. Idag är det belagt att bären innehåller en rad vitaminer, spårämnen och andra nyttigheter. Hjortron har tre gånger mer C-vitamin än apelsin, B- och E-vitamin samt fettsyror som omega-3 och omega-6. Fiberrika är de rackarna också, eftersom bären består av flera sammansatta stenfrukter.

Att hjortron nuförtiden anses stärka immunförsvaret och också bromsa åldrandet är skäl nog att ge sig ut i på hjortronmyren. Eller så räcker det att varma hjortron till hemgjord vaniljglass, eller med en smältande bit camembert, smakar himmelskt gott. Hursomhelst, kommer du till en hjortronmyr under din vandring, gör som nalle – ät dig proppmätt.

Det söta blåbäret

Blåbär växer i hela Sverige men är lite nyttigare och lite mer vitaminrikt i norr. Även blåbär tillskrivs en rad positiva hälsoeffekter. Men framförallt är det ett sött och gott bär.

– Jag har en juice på 100 procent blåbär som jag inte har tillsatt något socker i alls. I alla mina produkter är det så få tillsatser som möjligt, säger Karin.

Nybyggarna lärde samerna att jäsa blåbärsdricka. Lägger du märke till glasflaskor i köksfönstren hemma hos folk med blåbär som ömsom sjunker till botten, ömsom flyter upp, kan du vara säker på att man i det huset kommer att dricka ”blåbärsvin” till jul. En härligt rödblå ciderlikande dryck, söt och läskande på samma gång. Blåbär är verkligen godis, både i naturlig och förädlad form.

Flavonoiderna i blåbär anses skydda mot såväl diabetes som Alzheimers och lär dessutom vara bra för synen. Allmänt känt är att blåbärssoppa, blåbärssaft och torkade blåbär är en beprövad huskur mot magsjuka. Om du däremot lassar in rejäla mängder färska blåbär blir det istället fart på magen. Men vem kan väl egentligen låta bli, när skogen lyser blå av solmogna bär?

Nordkråkbär – ett vitamin- och fiberrikt bär

Om du har smakat kråkbär är det troligt att du har rynkat på näsan och kanske rentav spottat. Det är inget att hymla om att kråkbär inte är det godaste bäret. Smaken är aningen sträv, för att inte säga besk, men det betyder inte att det inte är nyttigt. Det är synd att det hälsosamma bäret hamnat i skymundan.

– I första hand har folk plockat blåbär eftersom de är godare. Men man vet att urbefolkningen i polartrakterna använt kråkbär. Nu känns det roligt att hitta nya användningsområden så att bäret kommer till sin rätt. Min filosofi är att det ska vara både gott och nyttigt och jag därför blandar ofta olika bär eftersom nyttigheterna då förstärks, säger Karin.

Hennes glögg med kråkbär har som tidigare nämnts vunnit guld. Hon blandar också kråkbär med lingon till en nektar som passar ypperligt som måltidsdryck. Kråkbär tillhör växtfamiljen ljungväxter och kan plockas från augusti och under hela vintern. Björnar äter massor av kråkbär inför vinterdvalan. Precis som blåbär är kråkbär fullproppade med antioxidanter. Kråkbäret har särskilt mycket av färgämnet antocyanin, som är en polyfenol med goda hälsoegenskaper. Enligt forskning verkar ämnet antiinflammatoriskt och har positiv påverkan på syn, hjärna, hjärta och kärl.

Kråkbäret går utmärkt att blanda i matlagning och bak. De innehåller också mycket vatten och är därför en bra törstsläckare, vilket är fiffigt för den som är ute och vandrar i skog och mark. Fast det gäller att äta med måtta, bäret kan ha en laxerande effekt.

– Det är roligt att hålla på med kråkbär. Många vet inte ens vad det är, konstaterar Karin.

Lingon – ett syrligt superbär

I svenska hem är lingonsylt närmast en stapelvara, den passar till praktiskt taget allt. De röda bären växer i barrskog och gärna då på öppna ytor, som kalhyggen. Lingon är frosttåliga, ju längre ut på säsongen desto sötare, kanske allra bäst efter första frostnatten. Eftersom bensoesyran är hög är bäret mycket hållbart. Även fjolårslingon som tinar fram på tallhedarna smakar syrligt och gott. Osötade lingon har länge använts i folkmedicinen, verksamt mot bland annat urinvägsinfektion. Förr sålde Apoteket lingon som febernedsättande medel.

– Många är ovana att äta lingon i naturlig eller fryst form, men när de har vant sig vid den lite syrliga smaken tycker de ofta att det är gott, säger Karin.

Lingon betraktas numera som Sveriges eget inhemska superbär. Redan för mer än hundra år sedan fick diabetiker rådet att äta ett halvt kilo lingon om dagen. Nu visar svensk fetma- och diabetesforskning att fet mat i kombination med lingon leder till mindre viktuppgång, lägre blodsockervärden, lägre inflammation i kroppen och mindre grad insulinresistens samt bättre kolesterolhalt och fettvärden i levern. Kontrollgruppen – möss ska tilläggas – som fick det trendiga brasilianska acaibäret ökade både mest i vikt och fick höga fettvärden i levern.

Från bär till vin och vinäger

Det som nu upptar Karins tankekraft och experimentlusta är att skapa en vinäger av skogsbär.

– Först måste jag göra ett vin, där jag sedan omvandlar alkoholen till ättiksyra. Det är ett jättespännande arbete att få till vinäger, berättar Karin.

– Vinäger är användbar inte bara i matlagning och till dressingar utan även som smaksättare i choklad eller i marmelader. Sen är den ju nyttig också, om den är bra tillverkad.

Att lagra vinägern till balsamico tar ännu längre tid, men det är inget som avskräcker Karin.

– Jag har upptäckt en hel värld! Just nu jobbar jag så mycket som möjligt för att klura ut hur jag ska få till fler goda produkter.

Så, summa summarum: När skogarna åter blir fullproppade av bär med skyddande bitterämnen, antioxidanter, vitaminer och mineraler finns det väl ingen som helst anledning att inte göra som björnen. Ut och ät, plocka och bunkra upp vinterförrådet!