Stiftsgården — Skellefteå stads vagga

Stiftsgården i Skellefteå öppnade dörrarna till allmänheten för snart fem år sedan. SPA-anläggningen är ett minne av prosten Brandells tredje fru, fröken Huss, som släpade hit stadens första badkar. Annars tar berättelsen faktiskt sin början med kyrkoherde Johannes av Skellopt år 1374, samtida med Den Heliga Birgitta och Dantes gudomliga komedi.

På sätt och vis var det här allt började, för Skellefteås del. På Stiftsgården, vägg i vägg med Sveriges största landskyrka, landets äldsta träbro och Bonnstan. Den pittoreska kyrkstaden som varit med ända sedan 1600-talet.
— Jovisst, säger Kalina, hela området är lite av Skellefteås vagga.

Kalina är VD på Stiftsgården och stolt bärare av platsens historia. Vi dricker kaffe i restaurangen. Den del som långt in på 1900-talet var prostbostad och sedan 50 år tillbaka erbjudit kurser och konferenser av skilda slag.
— Här finns så otroligt mycket historia. Det är inte alltid så enkelt att veta i vilken ände man ska börja, ler hon.

Fröken Huss

2011 öppnade Stiftsgården dörrarna för allmänheten och tre år senare kompletterades erksamheten med utomhusspa på innergården; Fröken Huss Spa & Relax.
— Fröken Anna Huss var prosten Brandells tredje hustru, berättar Kalina. Hon flyttade in på gården 1879 och med i flyttlasset fanns bland annat ett badkar. Gårdens första. Du må tro att ett badkar från storstaden var en märklig sak på den tiden.
Idag har Fröken Huss badkar blivit både fler och större.
— Och betydligt lyxigare, skrattar Kalina.

Historiskt värdskap

På Stiftsgården får du tillåtelse att släppa ner axlarna och ta in ögonblicket. Men framför allt, är Stiftsgården en plats som bottnar i sin historia.
— Från att du kommer in på gårdsplanen och känner doften av äppelträd som blommar till mötet med kocken som berättar om kvällens meny. Allt ska ha en koppling till platsen och dess historia. Ta bara det här med värdskap. Det sitter i väggarna.

”Mamsell Margareta Renhorn blir kvar i köket på Stiftsgården efter att ryska trupper, vid ett av de sista slagen på svensk mark år 1809, jagat svenska soldater och herrefolk på flykt. Doktorinnan Ströms avskedsord ljuder fortfarande i Margaretas öron när hon plötsligt sitter till bords med den ryske generalen Schuvalov: ’Evad det nu blir vän eller fiende som kommer att ta vårt hus i anspråk skall du bevisa dem den gästfrihet som är vanlig prostgården’ ”

Enligt sägnen ska det goda värdskapet ha varit tungan på vågen till varför den ryska generalen ska ha skonat Stiftsgården från död och förödelse.
— Självklart är hon vår ledstjärna när det kommer till hur vi bemöter gäster.

På Stiftsgården får du tillåtelse att släppa ner axlarna och ta in ögonblicket. Men framför allt, är Stiftsgården en plats som bottnar i sin historia.

Skellefteå stad

År 1834 flyttade Nils Nordlander in på Stiftsgården. Han är i många avseenden Skellefteå stads grundare och historien gör gällande att hovpredikant Nordlander var en karismatisk man som sällan gav vika förrän han fått sin vilja igenom.

”I den tidiga ottan stiger han upp för att organisera arbetet vid gårdens stora jordbruk, med alla dess anställda. Vid arbetsrummets skrivbord föds ständigt nya planer som får vittgående konsekvenser för hela bygden. Genom Nordlanders initiativ får Skellefteå stadsrättigheter 1845, läroverket grundas 1860 och Skellefteå sparbank blir verklighet för att i prostgården få sitt första enkla kontor — allt till allmogens bästa. Här föds också tankar kring fattigvårdens reformerande och skolväsendets framväxt samtidigt som predikningar förbereds kring den angelägnaste omsorgen.”

— Det där bankvalvet finns förstås kvar, ler Kalina, det är ett fantastiskt vackert rum.

Det sitter i väggarna

Idag har prostbostaden som sagt blivit restaurang och mötesplats, och anläggningen rymmer både hotell och vandrarhem.
— 87 bäddar, allt som allt. Köket tar sin utgångspunkt i rena, ärliga smaker som kombineras till genuina måltidsupplevelser. Vi hämtar så mycket vi kan från vår egen trädgård där vi har äppelträd, bärbuskar och kryddor.

— En trappa upp, från restaurangen sett, ligger Annarummet som en del av Öfre salongen; en hommage till konstnärinnan som banade väg för kvinnor i konsten.

”Anna Nordlander föddes år 1834, dotter till Nils Nordlander. Hon var en av de första kvinnorna att studera vid Kungliga konstakademin i Stockholm, och fortsatte sina studier i Bryssel och Paris. Anna Nordlander skildrade i sin konst sin uppväxts landskap. Samemotiv var för tiden populära men då många konstnärer sökte sig mot fjällen valde Anna Nordlander ett mer lågmält och kargt Norrland. Förutom landskap hämtade hon sina motiv från nordisk historia och mytologi. Museum Anna Nordlander, Nordanå, är en hommage till konstnärinnan. Hennes verk kan förutom på MAN också ses på Skellefteå Stadsbibliotek samt i Annarummet på Stiftsgården.”

Takhöjden i Öfre Salongen är magnifik och ljuset från den tidiga morgonsolen formligen flödar in över människor och möblemang.
— Kvällstid är det här sällskapsrum för våra gäster. Här njuter man av en god bok, förlorar sig i bottenlösa samtal eller bara låter sig hänföras av historiens vingslag. Krångligare än så behöver livet ibland inte vara.